Meeeeh. Ungefär så känner jag nu.. Tänk när man var liten, då var ens födelsedag bland det bästa på hela året. Nu är det bara en dryg påminnelse om att man inte kommer vara ung för alltid.

Ähhh, jag orkar inte.. Är bara trött på mig själv just nu. Orkar inte ens skriva om det.. Vill inte heller, för det kommer säkert bara missuppfattas ändå.

Jag hatar att jag är så feg.. :/ Men kanske blir det så när allt gått åt helvete de få gånger då jag faktiskt vågat göra något som jag innerst inne velat. Men å andra sidan kanske det inte hade gått åt helvete om jag inte väntat till sista sekunden med att göra något.. Varför måste last-minute-panic-mode behöva infinna sig för att jag ska förstå att "shit, det är nu eller aldrig"..

Jaja, whatever.. Nästa gång har jag inget att förlora. Förutom min värdighet kanske, men vafan.. Den kanske inte är så mycket att hänga i julgranen ändå.

Ska sova istället för att sitta här och tjaffsa.. Kanske känns det bättre imorgon. Fast troligen inte.. Då ska man ju tvingas genomlida en hel dag då folk skrattar och kallar en för gammal. Story of my life..