Jag är så jäkla trött.. Idag har varit en sådan där frustrerande dag. Är helt slut i kroppen och hjärnan.. Har paniksökt sommarjobb, sökt sommarkurser, försökt plugga, varit på möte, gråtit och stressat och varit väldigt frustrerad mer eller mindre hela dagen..

Har så mycket i skolan just nu, och fyller år snart och orkar inte ens tänka på det just nu om jag ska vara ärlig. Alla vill veta vad jag vill ha och vart jag ska fira och jag bara känner att jag inte vill fylla år överhuvudtaget.. Har varken tid eller lust :/ Sen är det massa annat som inte är så bra heller.. Känner mig väldigt missförstådd av endel människor, och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Det känns som om endel saker enbart är mitt fel när det inte alls har varit min mening.. Allt blir bara fel känns det som oavsett vad jag gör.. Vad jag än säger eller gör, så verkar det inte som om någon vill förstå.. Det är så många som bara tror massa saker och har förutfattade meningar om allting. Varför ska alla tro massa saker när de inte vet nånting? Det gör mig ledsen.. :/

Allt känns så svårt bara.. :/ Men jag antar att man aldrig får något gratis i livet.. Jag vet en sak som känns bra iallafall.. Det känns bra att veta till 100% att det man kämpar för definitivt är värt allt trubbel. Jag ångrar inget jag sagt eller gjort och jag har inget att be om ursäkt för. Och trots att väldigt mycket känns jobbigt, så är jag ganska lycklig ändå emellanåt. Och det hade jag nog inte varit om inte saker inte blivit som det nu är :)

Godnatt.