Finns det något härligare än att gå en lång nattpromenad i regnet tidigt i April. Fåglarnas kvitter som lockar på morgonsolens första strålar hörs avlägset bortom regnets för tillfället öföränderliga sorlande på kolsvart asfalt. Varje vattendroppe som sakta letar sin väg ner för mitt ansikte känns som en iskall men behaglig smekning och jag ryser ända in på skinnet under min tjocka, gröna vinterjacka. Det är något magiskt i luften inatt. Det känns som om varje vattendroppe sakta men säkert hjälper till att tvätta bort alla mina tvivel och rädslor som svärtar ner min insida. Jag blundar och blottar mitt ansikte mot himlen i hopp om att fånga fler magiska vattendroppar. Jag andas sakta in. Den kalla luften fyller mina lungor och när jag andas ut igen är jag för ett ögonblick fri. Fri från alla band som binder mig, fri från alla måsten som ständigt gnager i själen och fri från alla de stenar som alltid outtröttligt tycks tynga ner mitt hjärta. För en sekund finns där bara du kvar.

En tung vattendroppe letar sig envist ner för min kind och når mitt leendes krökta veck. Det smakar salt och förtrollningen bryts genast. Nu hörs inga kvitter längre, och solen tycks kännas längre bort än tidigare. Jag börjar gå hemåt, samtidigt som jag förtvivlat försöker måla upp bilden av dig i mitt huvud på samma sätt igen utan allt som ständigt distraherar, men förgäves. Allt jag ser på himlen är mörker och allt jag hör är regn, regn, regn.. Jag ryser igen, men denna gången på ett ytterst obehagligt sätt. Jag fryser - både på utsidan och insidan..

Vårens magi är liksom din - överväldigande och oberäknerlig, men åh, så underbar.

Men sen å andra sidan kanske det bara är jag som är knäpp som ser tjusning i sånt här.. Vad vet jag. Det kanske bara är jag som älskar att skriva och som tycker om att fnissa lite i smyg åt alla som jag vet kommer överanalysera det här? Det kanske helt enkelt bara var en helt vanlig regnig natt och en helt vanlig promenad. Det är möjligt.. Men kom aldrig någonsin och säg till mig att det inte finns magi, för det vet jag att det gör. Jag har känt det.

:)