27/10-09 - Tålamod

Tålamod är en dygd. Tålamod har aldrig varit min starka sida. Jag har bra långsiktigt tålamod, men på kort sikt är det sämst.

Har spelat lite gitarr ikväll. Innan var jag på stan med lite folk och snurrade runt. Det var trevligt. Förstår dock inte varför, men jag känner mig så hemskt ensam till och från. Jag vet att jag inte är det.. Men nåt saknas. Men jag orkar inte riktigt bry mig heller. Vad jag än gör så verkar det inte spela någon roll. Tålamod är en dygd som sagt.. Det man sår nu, får man skörda sen.
Jag funderar på att sova. Har absolut ingenting att göra, ingen som svarar på msn eller facebook. Man kan ju hoppas att de inte ser, så det inte är så att de bara inte bryr sig om att svara. Kanske skulle äga lite noobs i Q3 eller spela lite WC3, men jag är nog för trött för det. Skulle bara bli förbannad.

Skulle vilja ta en promenad, men jag tycker inte om att gå ensam. Finns det ingen som vill gå promenader med mig? Vi behöver inte prata om nåt speciellt, vi behöver faktiskt inte ens prata alls. Det är skönt att bara vara i någons sällskap utan att känna att man måste säga eller göra nåt. Jag älskar hösten, alla färger, den friska luften och regnet. Det finns inget mysigare.. Skulle vilja ha en dag varje vecka då jag kan ta en lång promenad med någon. Skulle nog sett fram emot den dagen ganska mycket tror jag :) Frisk luft hjälper mot alla depressioner, det har jag alltid sagt. Inte för att jag är deprimerad.. Men med hösten kommer det ändå lite smygandes på mig. Jag mår bra men samtidigt lite småemo ibland. Men så är det nog med alla på hösten. Kanske.

Eller sitta inne på kvällen och kika ut i kylan och lyssna på regnet, med lite tända ljus och täcke. Kolla på en film, eller bara prata. Faktum är att jag sitter här helt ensam med både tända ljus och täcke.. Och om jag ska vara ärlig är det inte värst mysigt. Det är väl sällskapet som saknas kanske.. Som sagt, spelar inte så stor roll vem. Vet ju vem/vilka jag hade föredragit helt klart, men det är ju lite av en mindre omöjligthet antar jag.
Menmen. Jag vet inte.

Tålamod.

Kommentarer
Postat av: Sara

känner igen det där, man känner sig ensam trots sällskap liksom. inte kul. men du är iallafall inte ensam om att känns så.



en promenad skulle man ju kunna svänga ihop. du kan ju höra av dig om du slutar i lagom tid nån dag eller så :)



kram/ sara (rost)



2009-10-28 @ 16:20:17
URL: http://moonshield4.blogspot.com/
Postat av: Cissi

Jag gillar också långa höstpromenader och mysiga hemmakvällar! Hör av dig! :)

2009-10-29 @ 21:34:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0