8/7-09 - Traumatiskt värre

Hej Bloggen och alla 3 stycken som läser!
Igår var jag med om en mycket traumatisk händelse. Jag var ute och sprang en runda här i Jämjö s.k. "grisarundan". (Ja, jag bor på landet jag vet!) För det första är mina öron dumma i huvudet så jag får jätteont i dom när det blåser bara litegrann. Sånt man kan få på vintern när det blåser kallt och man är utan mössa - bara det att jag får det året om. Men igår var det helt vindstilla och jättefint väder så jag tänkte att jag inte skulle behöva ha mössa på mig. Sagt och gjort - jag sket i mössan. Fick såklart jätteont i öronen bara efter en halv km eller så. Så jag blev jättearg och tänkte "nu ni, era öronjeflar ska ni få" så jag sprang på ännu mer - för jag var varken trött och inget håll hade jag heller. Tillslut hade jag så ont så jag var tvungen att stanna. Spydde 2 ggr innan jag kunde fortsätta. Och det var av smärtan i öronen.
Fortsatte rundan, fast jag gick istället. Ett moln av spyflugor och hästflugor följde mej. Sen tänkte jag att jag kunde springa lite till när det hade gått över lite. Jag började springa, och kollade efter ett par minuter ner på marken; Och jag såg till min stora förskräckelse att det var tusentals små grodor på marken! JÄTTEsöta! Och jag vände mig om och jag hade trampat ihjäl massvis de senaste 5 metrarna (De var på samma ställe allihop).. Jag är extremt blödig när det gäller smådjur kan jag tillägga så jag började självklart gråta för stackarna.. Sen fick jag slaloma tillbaks och trampa ihjäl dom som hade blivit av med ett par ben eller armar.. det var JÄTTEHEMSKT!
Usch, det knyter sig i magen bara jag tänker på det.. De var pyttesmå dessutom, typ 1-1.5 cm så man såg dom inte heller förrän skon var 10 cm från marken och de försökte hoppas undan. Jag fick trippa på tårna typ 10 meter på huk för att inte döda någon mer.. Usch..
Sen när det här blödiga väl hade startat så hjälpte det ju inte speciellt mycket att springa förbi min före detta bästis gamla hus där jag lekt flera hundra gånger när jag var liten.
Jag kom iallafall hem tillslut. Usch, kan ha varit top 10 värsta händelsen i mitt liv tror jag.
Nu ska jag trixa lite här :P Hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0